Jag står här i egenskap av ordförande i Judiska Församlingen i Göteborg. Jag är också son till två föräldrar som båda var fångar i Auschwitz. Min mamma var i Auschwitz men tvingades iväg av tyskarna cirka en vecka innan lägret befriades. De ryska trupperna närmade sig från öster och lägerledningen bestämde sig för att försöka eliminera en del av bevisen för vad som hänt. Många 10.000 tal lägerfångar föstes ut från lägret genom den port som vi alla känner till genom skylten 'Arbeit mach Frei'. De fick ½ bröd och tvingades sedan iväg på en vandring mitt i vintern med synnerligen olämplig klädsel – en vandring från Auschwitz i Polen till Bergen-Belsen i Tyskland – en sträcka på cirka 90 mil - vandringen har gått till historien som Dödsmarschen. De som inte orkade gå sköts på fläcken och lämnades kvar. För de fåtal som hade förmågan att ta sig fram kom befrielsen den 15 april då de engelska trupperna nådde fram till lägret.
Min historia är tyvärr inte unik. Många församlingsmedlemmar delar egna eller föräldrars eller mor och farföräldrars fasansfulla upplevelser.
Auschwitz har blivit en symbol för ondskan. Vi som lyckligtvis inte var där har lärt oss att lägret kunde hysa 100.000 fångar samtidigt, att cirka 80% av dem som kom till lägret aldrig blev registrerade som lägerfångar – de sändes direkt till gaskamrarna, att den grymma kapaciteten gjorde att man kunde ta emot 10.000 nya fångar dagligen, att man bara behövde 5–7 kilo Cyklon B för att på mindre än 20 minuter gasa 1500 fångar i en enda gaskammare. I förintelsefabriken Auschwitz mördades uppskattningsvis 1.300.000 av våra systrar, bröder, barn och föräldrar.
Vi hedrar minnet av Förintelsens offer genom att samlas här idag.
Strax utanför ingången till synagogan finns ett minnesmonument med 1576 namn. Namn på släktingar till församlingsmedlemmar som mördades.
Genom att uppföra ett monument här på vår gård knöt vi symboliskt ihop gårdagens historia med dagens judiska liv i Göteborg.
Vi har ett ansvar att vårda människovärdet och motarbeta de krafter som predikar människors olika värde. Vi måste kompromisslöst vända oss emot alla de som förespråkar en herrefolksmentalitet i alla dess former.
Frågan om lärdomen från Förintelsen är inte en judisk fråga. Vi mer än någon annan grupp blev offer för den ideologi som då härskade. En del av oss har under em. lyssnat på historikern Barbro Eberan som i sin forskning för fram synpunkten att demoniseringen av Hitler också fyller en funktion att avlasta det samtida Europa från skuld.
Förhoppningsvis har mänskligheten lärt sig att vara på sin vakt mot olika former av herrefolksmentalitet. Men, historien efter 1945 pekar nog på att det är en naiv förhoppning.
Men, vi som finns här och alla andra människor sviker de sex miljoner judar och andra folk som föll offer för nazismen om vi inte gör vad vi kan för att sprida kunskap om nazismen illgärningar och behovet av att alla vårdar demokrati och mänskliga rättigheter.
