Inom Judiska Församlingen i Göteborg har det sedan flera år förts en diskussion kring behovet av ett minnesmärke över Förintelsens offer. Många var de personer som under och efter andra världskrigets fasor kom till Sverige som spillror efter sina upplevelser.
Uppskattningsvis 6 - 7 000 judar vistades här i Göteborgstrakten några år efter krigsslutet. Flertalet reste så småningom vidare till andra delar av världen, men en inte oansenlig skara stannade i Göteborg. De rehabiliterades här, började arbeta, bygga familjer och blev göteborgare. Tragiska omständigheter förde dem till Göteborg men här blev de kvar och skapade ett nytt liv med barn och barnbarn. Deras liv och upplevelser blev således en del av Göteborgs historia.
Den judiska gruppen i Göteborg har aldrig varit större än ca 1,2 % av befolkningen. Vi räknar idag ca 1400 medlemmar i Judiska Församlingen och uppskattningsvis finns det totalt ca 2 500 judar i denna del av Sverige. Trots det relativt ringa antalet har vi haft förmånen att kunna bidraga till Göteborgs utveckling på många plan, både inom kulturlivet, näringslivet samt det vetenskapliga området.
Det finns en hel del institutioner och företag här i Göteborg vars historia är nära knuten till judiska familjer som Abrahamsson, Leman, Fürstenberg, Magnus, Pineus, Salomon, Bonnier och Mannheimer.
Exempel på vad dessa familjer bidragit med är:
Konserthuset, Konstmuseét, Samskolan,Stadsteatern, Göteborgs Universitet, den svenska slöjdtradition som startade på Nääs slott. Landets första sparbank – som då hette Göteborgs Enskilda bank och nu Nordea, Skandinaviska Banken samt Göteborgs Handels och Sjöfartstidning liksom Göteborgs Posten.
Warburg, Cassierer, Itzikowitz, Hirsch, Marcuse, Nachmansson, Nachemsson, Rubenowitz, Engel, Rothstein, Wallman med många fler är några av de professorer som verkar eller har verkat vid Universitet och Chalmers.
Sannolikt är det den judiska lärdomstraditionen som kan förklara varför en så pass liten befolkningsgrupp har kunnat bidraga med så pass många vetenskapsmän och entreprenörer.
De överlevandes livsöden kan lära oss alla mycket. De blev offer för en grym ideologi som tar sin utgångspunkt i tanken att en människa är en annan människa överlägsen. Nazisterna dödade inte bara miljoner judar. Den nazistiska herrefolks mentaliteten innebar att många grupper ansågs mindervärdiga, bland dem som främst drabbades fanns funktionshindrade, homosexuella, romer, Jehovas vittnen.
Nazisternas ambition var också att döda människovärdet. Detta monument är en påminnelse och en uppmaning till oss alla att vårda människovärdet och bekämpa de onda krafter som predikar människors olika värde. För några månader sedan tog vi del av resultatet av valet till EU parlamentet. Det är lätt att bli besviken över att de tankar och den våldsideologi som idag skördar segrar på många håll.
En naiv tanke var att nazismens fall under andra världskriget skulle innebära slutet på herrefolksmentalitet. Idag vet vi att så inte är fallet. Anti demokratiska grupper marscherar på olika håll idag, både här i Sverige samt ute i världen.
Därför måste demokratins företrädare förenat stå upp till försvar för principen om alla människor lika värde. Kampen mot nazism och antisemitism är inte i 1a hand en kamp för oss judar utan för hela det demokratiska samhället.
Jag vill på Judiska Församlingens vägnar tacka Göteborgs stad som skapat möjligheterna till att vi idag inviger detta monument. I våra kontakter med ledande politiker från olika partier samt tjänstemän i kommunen har vi mött mycket förståelse och sympati för våra önskemål. Ett speciellt tack till Göran Johannsson som initialt var mycket bidragande till att vi lyckades.
Tack också till Kent Karlsson för hans förmåga att skapa ett konstverk som uppfyller både höga konstnärliga krav liksom syftet att fungera som ett pedagogiskt verktyg.
Låt oss se till att detta monument blir en symbol för kampen för tolerans och människovärde.
Vi som har lyckan att få leva i ett demokratiskt och hänsynsfullt samhälle har ett moraliskt ansvar, att göra vad vi kan för att vårda de principer som föraktades i Europa under de bruna åren – då ondskan härjade.
Uppskattningsvis 6 - 7 000 judar vistades här i Göteborgstrakten några år efter krigsslutet. Flertalet reste så småningom vidare till andra delar av världen, men en inte oansenlig skara stannade i Göteborg. De rehabiliterades här, började arbeta, bygga familjer och blev göteborgare. Tragiska omständigheter förde dem till Göteborg men här blev de kvar och skapade ett nytt liv med barn och barnbarn. Deras liv och upplevelser blev således en del av Göteborgs historia.
Den judiska gruppen i Göteborg har aldrig varit större än ca 1,2 % av befolkningen. Vi räknar idag ca 1400 medlemmar i Judiska Församlingen och uppskattningsvis finns det totalt ca 2 500 judar i denna del av Sverige. Trots det relativt ringa antalet har vi haft förmånen att kunna bidraga till Göteborgs utveckling på många plan, både inom kulturlivet, näringslivet samt det vetenskapliga området.
Det finns en hel del institutioner och företag här i Göteborg vars historia är nära knuten till judiska familjer som Abrahamsson, Leman, Fürstenberg, Magnus, Pineus, Salomon, Bonnier och Mannheimer.
Exempel på vad dessa familjer bidragit med är:
Konserthuset, Konstmuseét, Samskolan,Stadsteatern, Göteborgs Universitet, den svenska slöjdtradition som startade på Nääs slott. Landets första sparbank – som då hette Göteborgs Enskilda bank och nu Nordea, Skandinaviska Banken samt Göteborgs Handels och Sjöfartstidning liksom Göteborgs Posten.
Warburg, Cassierer, Itzikowitz, Hirsch, Marcuse, Nachmansson, Nachemsson, Rubenowitz, Engel, Rothstein, Wallman med många fler är några av de professorer som verkar eller har verkat vid Universitet och Chalmers.
Sannolikt är det den judiska lärdomstraditionen som kan förklara varför en så pass liten befolkningsgrupp har kunnat bidraga med så pass många vetenskapsmän och entreprenörer.
De överlevandes livsöden kan lära oss alla mycket. De blev offer för en grym ideologi som tar sin utgångspunkt i tanken att en människa är en annan människa överlägsen. Nazisterna dödade inte bara miljoner judar. Den nazistiska herrefolks mentaliteten innebar att många grupper ansågs mindervärdiga, bland dem som främst drabbades fanns funktionshindrade, homosexuella, romer, Jehovas vittnen.
Nazisternas ambition var också att döda människovärdet. Detta monument är en påminnelse och en uppmaning till oss alla att vårda människovärdet och bekämpa de onda krafter som predikar människors olika värde. För några månader sedan tog vi del av resultatet av valet till EU parlamentet. Det är lätt att bli besviken över att de tankar och den våldsideologi som idag skördar segrar på många håll.
En naiv tanke var att nazismens fall under andra världskriget skulle innebära slutet på herrefolksmentalitet. Idag vet vi att så inte är fallet. Anti demokratiska grupper marscherar på olika håll idag, både här i Sverige samt ute i världen.
Därför måste demokratins företrädare förenat stå upp till försvar för principen om alla människor lika värde. Kampen mot nazism och antisemitism är inte i 1a hand en kamp för oss judar utan för hela det demokratiska samhället.
Jag vill på Judiska Församlingens vägnar tacka Göteborgs stad som skapat möjligheterna till att vi idag inviger detta monument. I våra kontakter med ledande politiker från olika partier samt tjänstemän i kommunen har vi mött mycket förståelse och sympati för våra önskemål. Ett speciellt tack till Göran Johannsson som initialt var mycket bidragande till att vi lyckades.
Tack också till Kent Karlsson för hans förmåga att skapa ett konstverk som uppfyller både höga konstnärliga krav liksom syftet att fungera som ett pedagogiskt verktyg.
Låt oss se till att detta monument blir en symbol för kampen för tolerans och människovärde.
Vi som har lyckan att få leva i ett demokratiskt och hänsynsfullt samhälle har ett moraliskt ansvar, att göra vad vi kan för att vårda de principer som föraktades i Europa under de bruna åren – då ondskan härjade.
