tisdag 1 september 2009

Medlemsnytta, Församlingens ledning, Högtiderna och Minnesmonumenten

Vid det senaste fullmäktigemötet rapporterades det att 231 församlingsmedlemmar föreslagits till våra 6 olika styrelser i fullmäktige. Av dessa har ca 70 tackat ja till att kandidera i valet den 15 november. Är det ett bra resultat? Jag är tveksam till detta. Är ett fullmäktige med 42 delegater det bästa sättet att få en bra styrning och skapa energi i vår församling? Kanske skall antalet medlemmar i varje styrelse minskas? Kanske skall antalet styrelser minskas eller kanske skall vi fundera på en annan struktur för att leda församlingen i framtiden. För att vi skall kunna tala om att vi har ett aktivt och demokratiskt styrelseskick måste det finnas många som vill sitta i de olika styrelserna. Kanske är ett system där man ber medlemmar att engagera sig 3 år inom ramen för en styrelses breda verksamhet mindre effektivt än att be någon ta ansvar för ett specifikt projekt under kanske 8 månader? Kan det vara så att vi glömt att fundera på vad medlemsnytta egentligen innebär för många av församlingsmedlemmarna? Kanske levererar vi för lite eller fel medlemsnytta?

Vi har kommit till slutet och början på det judiska året. De av oss som är djupt troende och de av oss som inte är det tolkar säkerligen betydelsen av Rosh Hashana o Jom Kippur på olika sätt. För några är det en djupt allvarlig period då vi skall bedömas och våra liv gestaltas för kommande år. För några en tid för reflektion och eftertanke samt möjlighet att fundera på vad man vill uppnå under det kommande året. Jag lyssnade på en rabbin i London för några veckor sedan som kopplade ihop torah-avsnittet (Nitzavim) med den moraliska uppmaningen att ta ansvar, inte bara för sig själv och sin familj, utan för hela sin församling.

Vi gör alla ett val mellan vilka värderingar som vi vill skall vägleda oss i våra liv. Frågeställningen ”I vilken utsträckning skall jag bara bry mig om min egen personliga lycka och välgång och i vilken utsträckning skall jag ta ett ansvar för andras?” kan i församlingstermer betyda ” I vilken utsträckning skall jag vara en passiv medlem och i vilken utsträckning skall jag vara aktiv och kanske t o m producent av olika aktiviteter som skapas inom min församling?”

Vi har senaste månaden invigt 2 monument över Förintelsens offer. Djupt tragiska och smärtsamma händelser utgör den historiska bakgrunden. Vid invigningen på Bastionsplatsen, i närvaro av Göteborgs politiska ledning, framhöll jag att, arbetet mot nazism och antisemitism inte i första hand är en kamp för oss judar utan för hela det demokratiska samhället. Trots detta vill jag påstå att vi har ett stort moraliskt ansvar att vårda minnet av vad som hände. Nu finns monumenten på plats – det återstår att fortsätta vårda människovärdet och bekämpa de onda krafter som predikar människors olika värde. Ansvaret ligger på oss och våra barn annars sviker vi de som mördades. Namnen på monumentet utanför synagogan är en påminnelse och en uppmaning.