Om någon då sagt till mig att jag skulle stå här igen och tala pga. judehat - denna gång i Sverige och i nutid - hade jag antagligen bara skrattat till och tänkt vilken befängd tanke
Jag vill på inget sätt jämföra bakgrunderna till statyn och dagens bakgrund. De är olika på många fundamentala sätt. Men det har det gemensamt att det handlar om judehat.
Ett judehat idag i Sverige så omfattande på nätet och i media att en osäkerhet och otrygghet smugit sig på oss judar i Sverige. Detta har inte begränsat till Sverige - i många länder i Europa upplever judar samma sak.
Vi frågar oss hur är detta möjligt?
Har vi varit naiva och oförmögna att lära av historien? Har vi inte lärt oss att antisemitism kan kläs i många olika skepnader. I slutet av 60 talet och åren därefter kom många judar från Polen till Sverige. De flydde eller det kanske är riktigare att säga de blev utkastade - blev av sina jobb därför att de var judar men benämningen den gången var sionister. I andra sammanhang har skällsordet varit kosmopoliter.
När det blir konflikt och krig mellan Israel och deras grannar har vi lärt oss att nu är det dags igen. Till judiska församlingen får vi aggressiva telefonsamtal, i media spyr antisemiter ut sin galla. Enskilda judar får okvädningsord och hot uttalade på gator etc.
Låt mig vara jättetydlig på en punkt. Vad staten Israel gör kan kritiseras på samma sätt som andra länder kan kritiseras. Det kännetecknar den politiska ordning vi har och är stolta över i Sverige. (Synpunkter på israelisk politik bör dock riktas mot israeliska ambassaden.)
Det kusliga vi nu upplever är att kriget mellan Hamas och Israel verkar ha givit klartecken åt den stora latenta antisemitism som många av oss inte trodde fanns. Konflikten i MÖ orsaker inte antisemitism – men den aktiverar antisemitiska föreställningar.
Inte bara Stefan Löven utan många med honom blev nog chockade över de reaktioner som följde på Lövens numera välkända facebook inlägg.
Men, hade vi anledning att bli chockade - eller var vi bara naiva. Fanns det inte flera varningssignaler sedan lång tid? Låt mig ge några exempel på varningar som vi kunde reagerat kraftigare på.
Under 2013 anmälds 190 hatbrott med antisemitiska motiv i Sverige. Det är en anmälan varannan dag.
Vi har sett hur det politiska landskapet ändrats – framgångarna för Front National i Frankrike, Gyllene Gryning i Grekland, Jobbik i Ungern (som bl. a tagit in direkt antisemiska läroböcker i skolsystemet) och resultatet av vårt eget val för en vecka sedan.
Historien har lärt oss att antisemitism ofta kommer från extremhögern och extremvänstern. Här i Sverige liksom i övriga Europa har vi nu lärt oss att dessa grupper har en partner i sin syn på judar. Jag menar individer och grupper som har sina rötter i Mellan Östern – som kommit till Sverige senaste årtiondena – med en syn på judar hämtade från böcker och media med ett tankestoft som vi förknippar med skrifter som Sion Vises protokoll eller Mein kampf. Dessa 3 grupperingar kan ha olika förklaringar till mycket - men de är överens i sin syn på judar.
När jag växte upp här i Göteborg tog jag spårvagnen en gång i veckan för att gå till religionsskolan som låg 100 meter härifrån. När jag steg av 5an spårvagn vid Centralen knallade jag bara in i församlingens lokaler. Dörren var alltid öppen.
När våra barn och barnbarn skall till förskolan eller religionsskolan idag måste de passera vakter och grindar som skall skydda dem.
Det är ju en helt sjuk situation. En aktiv församlingsmedlem berättade för någon vecka sedan att han och hans hustru bad deras dotter att inte berätta i skolan att hon var judinna. Han var klart besvärad av att behöva berätta detta för sitt barn och kunde aldrig tro att detta skulle kunna hända i Sverige.
Utmärkande för en person eller grupp som vill anses begåvade är att de lär av sin historia. Trots våra erfarenheter har vi judar alltför ofta haft en alltför låg profil vad avser antisemitism. Många av oss har nära släktingar som bittert fått uppleva att antisemitismen inte försvinner av sig själv.
Uttrycken för judehat tenderar att eskalera och medicinen är att reagera. Inte ensamma utan med stöd av det demokratiska samhället och alla personer som anser att alla människor har samma värde. Dagens manifestation är viktig – viktig för att markera att alla – judar liksom icke judar bör honorera det som uttrycks i FN:s deklaration om de mäskliga rättigheterna. Jag citerar;
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
Tack för ert stöd!
